Tog en kvällspromenad idag. Trevligt. Gick bla förbi en ödegård, en gammal hälsingegård som ser ut att ha varit obebodd 30-40 år. Den ser mäktigare ut än många bebodda hälsingegårdar, trots att den inte är så stor, egentligen så vet jag inte om den platsar in på definitionen, men vafan. Det är på ett sätt tråkigt att det finns en massa obebodda hus, men samtidigt så innebär ju det att det finns större chans att få tag på en kåk att bo i.
Mer Hälsingland. Jag håller på med en bok av en gammal fältbiolog, Vi faller. Den utspelar sig i södra Hälsingland, jag tror inte den är helt geografiskt korrekt även om alla namn hittills finns, men kanske inte där de borde vara enligt boken. Jag tror även att ni som gillar språkonani skulle få ut nåt av boken. Hittills har den varit läsvärd och en hel del saker känns igen.
3 comments:
Hm. Den får jag nog läsa, i så fall...
Inte utan att man blir lite lockad av alla ödehus. Usch, jag har osunt mycket övergivnahusromantik i mitt huvud. Tänker att alla skruttiga lador kan bli så där snygga heminredningsrenoverade skapelser, och att man desssutom ska hitta skitsnyggt kakel under plankorna och original femtiotalstapeter som är helt oskadda och schyssta järnspisar och kakelugnar som bara är att sota lite och massa fina perenner under allt ogräs och ja. Är det så?
Vad är en perenn?
Nja, det mesta som man ska elda i måste ju provtryckas och rustas en smula, men spisar brukar funka. Kakelungnar är svårare. men murstockarna är väl det som kan krångla mest tror jag.
Inredning brukar vara slitet och dant, men ibland så. Men oftare så är det nog gamla tidningar på vägarna under saker.
Kakel har jag aldrig hört att man spikar över.
Förfallna lador dräller det av.
Perenn = växt som kommer tillbaka varje år. Ofta extra fina vid gamla ödehus. Till exempel pioner, nävor, anemoner, vallmo.
(till skillnad från annuell som är ettårig i det här klimatet, och bienell som är tvåårig)
Nä, spika över kakel kanske man inte gör...
Post a Comment